Nu känner jag att jag har fått en drive för att blogga då jag varje dag får en fiilis att "dehär måste jag blogga om"! Måst ännu bara påpeka att det skulle vara roligt om folk skulle kommentera lite mera så sku driven bli ännu större! Roligt sku ju också vara att veta vem alla som brukar titta in här:)
Börja skriva dehär inlägget för en halv timme sen men sen fastna jag med mina ögon i TV:n. Ser på en dokumentär om USA:s tattar-familjer...herregud. "Fyrk finns"-much? Ge mig en arranged marriage om det innebär sådär fint och stort bröllop och såndäna mängder med presenter och pengar! Dehär paret fick 40 000$ av sina gäster som en liten "nest egg"! Den som säger att pengar kan inte köpa lycka ha aldrig varit fattig!
Urk vill inte tänka på pengar, eller kanske mera the lack of it.
Imoron ska ja på röntgen med mitt knä. Föll ju här utanför mitt port för 1½månd sen och fucka upp knät totalt. Skada den för 6 år sen i grekland men nu lyckades ja då pånytt och denhär gången blir de högst antagligen operation - som tur! Den har varit sjuk sen 2007 när jag skada den så de va på tiden att den fixas!
Lite rädd för operationen är ja dock, hur ska ja liksom klara mig ensam hemma som en invalid?? Hur ska jag kunna kliva in och ut från badkaret för att kunna duscha?! Allt annat borde fixa sig, som att handla mat osv..tror jag har såpass bra kompiskrets och familj att dom kanske kan hjälpa mig med de:)
Om int - screw you guys!:P
Vet dock inte när los opertatziones händer men hoppeligen snart för att jag är in paiiiin!
Sen en annan grej... fick veta för en vecka sen att jag ska genomgå en stor operation med magen.. Är helt skitnervös då de faktist e en stor operation och läkandet kan ta evigheter...tom. ett halft år om int mer! Men trots allt så känner ja att dehär e en bra sak. Har varit sjuk så många år nu.. Livet jag lever nu e int direkt ett liv som en 26-åring ska leva.. mår ju dåligt helatiden pga min sjukdom som blir bara värre och värre. Ja har ju int mera någå alternativ, utan operationen är ett måste då allt annat har prövats på.. Alla mediciner som finns till min sjukdom är nu prövade. Senaste medicinen är gjort för leukemi, så den är väldigt stark och inte äns den har hjälpt mig..
Kommer att slippa av med ALLA mediciner efter operationen! Och dom lovar att alla smärtor försvinner! Vilket låter faktist otroligt i mina öron eftersom jag lider så många timmar av dagen med dom.. Och då är det inte frågan om lite knip utan de känns som om nån skulle försöka döda mig inifrån..
Viktigast av allt är dock de att nu elimineras tjocktarmscancer som jag skulle ha haft framför mig förr eller senare med 85% säkerhet.. Skrämmande att tänka att man vid nåt skede av sitt liv skulle ha fått cancer utan att man kunde ha stoppat den.
Är så trött på dehär att de int e sant. Går absolut inte att förklara hur jag känner och mår. Fysiskt och psykiskt.. Mår illa, tappar håret, är svullen av alla mediciner, har sjukt så gott som helatiden och är trött största delen av dagen. Är så trött på att vara såhär sjuk och att må såhär dåligt helatiden. I just slap on a happy face and hide it. Orkar dock inte med folks skämt om mitt eviga vessaspringande. Ha sagt om de fler gånger hur de int ha fått mig att skratta efter typ 2 första gångerna men de tycks int gå fram. Bryr mig knappast om nån annan tycker de e roligt? Tycker bara de e extremt fräckt att göra ett skämt med nån annans sjukdom. Varför sku jag tycka de e okeij att göra skämt om de? Sku folk göra skämt om en kompis som har cancer eller är fet eller blind? knappast...
Skönt att få lite öppna sig, är inte varje dag jag pratar om min sjukdom och mitt mående såhär..
Börja skriva dehär inlägget för en halv timme sen men sen fastna jag med mina ögon i TV:n. Ser på en dokumentär om USA:s tattar-familjer...herregud. "Fyrk finns"-much? Ge mig en arranged marriage om det innebär sådär fint och stort bröllop och såndäna mängder med presenter och pengar! Dehär paret fick 40 000$ av sina gäster som en liten "nest egg"! Den som säger att pengar kan inte köpa lycka ha aldrig varit fattig!
Urk vill inte tänka på pengar, eller kanske mera the lack of it.
Imoron ska ja på röntgen med mitt knä. Föll ju här utanför mitt port för 1½månd sen och fucka upp knät totalt. Skada den för 6 år sen i grekland men nu lyckades ja då pånytt och denhär gången blir de högst antagligen operation - som tur! Den har varit sjuk sen 2007 när jag skada den så de va på tiden att den fixas!
Lite rädd för operationen är ja dock, hur ska ja liksom klara mig ensam hemma som en invalid?? Hur ska jag kunna kliva in och ut från badkaret för att kunna duscha?! Allt annat borde fixa sig, som att handla mat osv..tror jag har såpass bra kompiskrets och familj att dom kanske kan hjälpa mig med de:)
Om int - screw you guys!:P
Vet dock inte när los opertatziones händer men hoppeligen snart för att jag är in paiiiin!
 |
| 2007 Skönt med gips från låren ner till vristen i 46graders värme |
Sen en annan grej... fick veta för en vecka sen att jag ska genomgå en stor operation med magen.. Är helt skitnervös då de faktist e en stor operation och läkandet kan ta evigheter...tom. ett halft år om int mer! Men trots allt så känner ja att dehär e en bra sak. Har varit sjuk så många år nu.. Livet jag lever nu e int direkt ett liv som en 26-åring ska leva.. mår ju dåligt helatiden pga min sjukdom som blir bara värre och värre. Ja har ju int mera någå alternativ, utan operationen är ett måste då allt annat har prövats på.. Alla mediciner som finns till min sjukdom är nu prövade. Senaste medicinen är gjort för leukemi, så den är väldigt stark och inte äns den har hjälpt mig..
Kommer att slippa av med ALLA mediciner efter operationen! Och dom lovar att alla smärtor försvinner! Vilket låter faktist otroligt i mina öron eftersom jag lider så många timmar av dagen med dom.. Och då är det inte frågan om lite knip utan de känns som om nån skulle försöka döda mig inifrån..
Viktigast av allt är dock de att nu elimineras tjocktarmscancer som jag skulle ha haft framför mig förr eller senare med 85% säkerhet.. Skrämmande att tänka att man vid nåt skede av sitt liv skulle ha fått cancer utan att man kunde ha stoppat den.
Är så trött på dehär att de int e sant. Går absolut inte att förklara hur jag känner och mår. Fysiskt och psykiskt.. Mår illa, tappar håret, är svullen av alla mediciner, har sjukt så gott som helatiden och är trött största delen av dagen. Är så trött på att vara såhär sjuk och att må såhär dåligt helatiden. I just slap on a happy face and hide it. Orkar dock inte med folks skämt om mitt eviga vessaspringande. Ha sagt om de fler gånger hur de int ha fått mig att skratta efter typ 2 första gångerna men de tycks int gå fram. Bryr mig knappast om nån annan tycker de e roligt? Tycker bara de e extremt fräckt att göra ett skämt med nån annans sjukdom. Varför sku jag tycka de e okeij att göra skämt om de? Sku folk göra skämt om en kompis som har cancer eller är fet eller blind? knappast...
.jpg) |
| Literally |
Skönt att få lite öppna sig, är inte varje dag jag pratar om min sjukdom och mitt mående såhär..
