Dream big right?;)

Klockan är miljoner och här ligger jag, inte för att jag skulle vara pigg men för att nacken är styv å sjuk som fan. Sökte hjälp till det från lite Zumba idag men nej, så får köra med kära Burana 800 istället. Orsaken till detta är mina drömmar förra natten. Har säkert vridit och vänt mig i onormala ställningar när jag drömde om min blivande man. Mamma är nämligen övertygad om att ja ska gifta mig med Andreas Thorkildsen. Jag har ju absolut inget emot det men kan ju bra hända att det är lättare sagt än gjort, just guessing. Hon tycker jag ska jobba på saken lite flitigare än vad jag gjort hittils.
Jag är ju alltså inte en sjuk stalker. Har bara varit helt kär i honom sen typ 2005. Fick tom. en muntlig varning på mitt gamla jobb när chefen tyckte det var inappropriate att ha så många bilder på män på arbetsutrymmets väggar... Kanske det skulle ha varit helt fine om jag hade berättat att nej nej nu har du förstått fel, jag ska gifta mig med honom..?
Min lilla obsession (och mitt liv!!!!) nådde sin högpunkt förra sommaren.. Han gick över mig. Alltså bokstavligen!! Jag var och titta på fri-idrotts EM då han helt plötsligt stog snett framför mig! Jag stelna totalt och kunde inte andas. Mamma bara satt å stirra på mig, säkert för att kolla att jag inte dör i hjärtattack. Han ville gå högre upp och sitta så istället för att gå runt en massa folk så tog han några långa steg och stog på bänken framför mig och sedan över mig med ett litet "ursäkta mig-smile"... Gud bevare...han skulle ha fått trampa på mig och där skulle jag ha suttit stum och stel. Jävlar så han dofta gott! Sexigaste mannen med jeans och hoodie jag har nånsin sett!
När han hade gått så frågade mamma om jag var okeij? Försökte prata men det som kom ur mig var inget språk alls. Jag bara slumrade nånting och tårarna bara rann! Helt hysteriskt! Mamma och Riikka som också var med var båda bara shockade. Mamma had inte vetat hur mycke hag faktist gillar honom:D Men ärligt sagt så hade jag absolut ingen aning att jag skulle reagera sådär! Måste va de lyckligaste jag varit i mitt liv ju! :D
Satt ju resten av dagen med huvvet åt fel håll och fotade honom i smyg.. Hmmmm...Andreas=sjuk nacke. Tycker han är skuld mig en massage!

Mycket lättare att vara kär i en idrottare än i en hollywood stjärna, man tror ju man har en chans med en lite mindre känd typ. H.Forever alone





Men kolla nu, hur bra sku int jag passa brevid honom??
Alltså fy fan så han e het

7 days

In one weeks time we will be in a Bieber-high! So surreal to finally get to see him after all these years!!

Heloooooooo

Anybody deeeeeeer?
Jesus take the wheelchair! So tired and bored that I'm just writing nonsense.

Is it Monday again?

Sjuttonpinnar alltså! Gick till hvc idag för att de skulle ta röntgen på min vänstra vrist som varit sjuk i några år nu. Den har blivit så sjuk att ja inte kan sova utan värkmedicin. Anyway. Dendär jävla korta vägen tog fan på mitt knä så mycke att de jäveln ser ut som en missbildad vattenmelon! Sjuk som bara vad och obehagligt svullen. Ja jag vet att ja inte får gå i nån backe varken uppåt eller neråt men jag kan ju int direkt flyga heller. Åh gud och allah så ja väntar på dagen då ja inte har nån kroppsdel att klaga på! Har ju bytit alla reservdelar som bara går före jag når the big 3 - 0.

Nåja sedan kom huvudvärket som jag redan pirrade om.
Tänkte somna på soffan men istället tänkte jag att nej, nu ska jag vara flitig och sätta lite kläder i maskinen. Så gick jag till badrummet och plockade bort lite kläder som låg på tvättmaskinen och PADANG så fäller jag min relativt nya och asigt dyra foundationflaska på golvet! Den sprack och typ allt från flaskan strittade på hela golvet, dörren, tamburen, väggen, mig, tvättmaskinen, sandlådan och badkaret. Okeij ingen att skylla på så då blir man ju bara mera arg när man vet att de va ens eget fel! Helvete. Kokhett vatten och rinna så duschar jag bort all färg från nåh....allt. Tog mig ungefär 3sekunder att konstatera att detdär helvetes färgen inte lossnar, nejnej, den sprids ju ÖVERALLT på en sekund och ger med sig en skojig yta som gör det att inte äns en droppe vatten hålls på den! Blir som nåt jävla olja skulle ha smorts överallt. Vid dethär laget har min granne lärt sig ett par nya svordomar. På alla språk jag kan. Cillit BANG och smutset är kvar! Klorit och jag är hög. Sista utvägen Ajax härliga doft blandades i alla andra aromer och jag höll på att nästan spy. Ja - jag kan väl göra mina bestyr ute härifrån framåt, min wc är oficciellt asig. Gick ut för att kunna andas igen och plockade på samma gång bort julbelysningen från lilla trädet och staketet. En lugnande cigarett och lite skvaller med en vän så orkar man fortsätta med badrums golvet igen. Fick skrubba och skölja, skrubba och skölja nå hundra gånger tills jag bestämde mig att den är hur fin somhelst fast det är en fin nyans mellan mörka kaklarna nu. Safe to say att kläderna väntar i maskinen att dom ska hängas upp. Varför göra nu det, som man kan också lämna ogjort imorn.

Vääääärk!

När man har huvuvärk och lider av sånhäna magproblem som jag så e de svårt att slippa av med huvuvärket så snabbt för att ibuprofein e int egentligen tillåtet. Paracetamol påverkar långsamt och e int alltid till hjälp. Så om man int har annat så näst bästa medicinen är kofein. Jag är inte en kaffevän men hellre dricker ja nåt asigt än lider av asig huvudvärk. Åtminståne så har jag en fin mugg. Och Disneychannel.

Hallååååå

Måste bara få öppna mig nu lite..
Jag har alltid varit den som mina vänner och andra nära har fått berätta sina bekymmer åt och jag lyssnar alltid. Men nu har jag tyvärr en sån kännsla att jag har inte allt för många att öppna mig till. Ett par vänner och min morbror. Det är kanske mera än vad många andra har men särskillt när det är svåra saker jag måste gå genom i mitt liv just nu så behöver jag extra mycket stöd och jag känner att min familj inte ger det till mig.. Dom som jag borda få mäst stöd och förstånd av så har absolut inge intresse med i mitt liv över huvutaget. Kul att dom har allt som dom behöver och önskar sig, men jag finns fortfarande här....

Viktig liten sak

Jag kom just ihåg att jag har inte presentera mitt lilla fadderbarn till er! Här är hon, ladies and gentlemen; sötaste Saga <3

Murr

Har int ork att skriva hit just nu... Är helt megatrött å apatisk helatiden. Har lite sämre period sådär överlag. Skriver dessutom på svenska för att ja har såndän fiilis att so fucking what fö ingen läser mina juttun ändå. Wow så ja E positiv! Vet int när ha senast ha vari på såhär asigt humör hela tiden. Blir tom. fitti på mig själv av att kylskåpsdörren blivit på glänt. Int e de lätt nej. Men herregud va händer här?! Fimpen fes just så hårt att de lät som en människa! Eller vem fan vet, kanske de va jag, kanske ja int märker mer när ja gör sånt heller.
Ja blev medlem i en grupp för 18-30 åriga som har samma sjukdom som jag. Har udnvikit länge att göra sånt men nu kände jag att ja behöver "vertaistuki"...va de nu sen e på svenska. Har på en dag fått så mycke hjälp och folk som kämpat mig att ja ha sutti å lipa när ja ha läst allt som domhär obekanta människor har skrivit till mig. Helt otroligt. Några mina vänner skriver med mig om domhär sakerna å de e härligt att få sånt stöd, men de man kan prata med människor med samma sjukdom e nog helt annorlunda och de behövde ja faktist.
Nu är det två dagar kvar till mitt första läkarbesök på nya sjukhuset! Asigt spännande!

:(

Only thing making me smile right now is knowing that it's 20 days untill I see JB